Lamborghini Gallardo

Det är vanskligt att göra budgetversionen av superbilar. Många har försökt, men få har lyckats. Porsche 924, Ferrari Dino, Lamborghini Urraco, Maserati Merak – alla skulle de tjäna in stora pengar åt tillverkarna, men gav istället dåligt rykte. Genvägar i konstruktionen, nedprutningar i interiören och slarv i produktionen gjorde flera av bilarna till “citroner” som ingen ville äga.

Det var Ferrari som visade vägen. Det gällde att göra en version som bara var lite billigare och som fortfarande kunde leverera nästan allt de dyra modellerna hade i form av lyx och prestanda. Idag ser ingen snett på Ferrari 360, men en gång i tiden fick inte Dino ens ha Ferrari-emblem – så snikig ansågs den vara. Även Porsche har lärt sig läxan med Boxster, som ju har det mesta av de dyrare 911:orna erbjuder, utom prislappen.

När Audi köpte Lamborghini fanns planerna på en mindre modell sedan flera år tillbaka. Redan 1995 gjorde Italdesign prototypen Lamborghini Calà, som hade en V10 i mittposition. Vid ett besök i Sverige berättade Italdesigns Giorgetto Giugiaro för Bilnytt att Calà nu skulle städas upp och sedan gå i produktion. Det stämde, men det tog 1 år längre tid än Giugiaro trodde.

Den Gallardo vi ser idag bygger mycket riktigt på Calà, men har fått betydligt stramare linjer och en del designelement från storasyster Murcielago. Det går att hitta tendenser till tyska former i Gallardo, speciellt aktern är stram och har lite smak av Audi TT och interiören är avgjort Audi. Dörraktionen är helt konventionell, en eftergift till produktionsekonomin. Däremot hittar vi inte någon Audi-V8 i bilen utan det sitter fortfarande en V10 bakom coupén.

Det är ju förstås ingen tillfällighet att ägaren Audi presenterar prototypen Nuvolari quattro med 5-liters V10-motor på Genèvesalongen samtidigt som Lamborghini visar sin Gallardo med 5-liters V10-motor. Skillnaden är effekt, i Nuvolari pressar man ut 600 hk, i Gallardo räcker det med 500 hk. Det står förstås “Lamborghini” och inte “Audi” på de dubbla plenumkamrarna och ventilkåporna.

Priset ryktas bli 1,5 miljoner kronor, alltså ingen budgetversion utan till och med något dyrare än konkurrenten Ferrari 360. Anledningen till att man bygger en mindre, och relativt sett billigare modell är förstås att öka försäljningen från dagens 400 bilar per år till det tredubbla. Med Audis hjälp borde det vara möjligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *